Att plocka apelsiner direkt ifrån trädet – underbart

Nej, vi har ingen apelsinlund men inte långt härifrån finns apelsinlundarna ifrån paradiset! 

Att äta en färsk apelsin är en helt annan sak än att äta de apelsiner vi hittar i affärerna, för att inte tala om priset. 

Livet är fantastiskt i Puglia! Har jag sagt det innan! 

350 skr för alla dessa apelsiner och mandaranci… 

  

 apelsinlund i Puglia  

Ett inlägg var 40e eller var 50 dag

Det bara är så…tiden rullar på och ibland nästan glömmer jag bort bloggen. Eller bättre, jag skjuter på mina inlägg och tänker att jag ska skriva efter det jag sysslar med, senare, imorgon och allvarligt talat, vem är intresserad av mig? Mamma? Och några kompisar i Sverige ungefär. Dessutom är jag överlägset bra på att skjuta på allt…. Sen spelar tiden in. Jag har jobbat nästan 12 timmar om dagen den senaste tiden, då finns ingen energi kvar för att skriva.

Ikväll har jag just tid och energi att skriva eftersom vi är nere i Trulliland för att skörda oliver.  Det är en ”lång helg” dessutom var vi och kollade en installation vi gjort i Napoli. Det gäller att passa på att förena nytta med nöje.

Alla oliver/träd är ännu inte mogna så vi tar det lugnt. Väljer noga vilket träd vi ska skörda. Olivträd skördas vartannat år, ett år blir det beskärt ett år plockar vi. 

Att skörda oliver med våra höga gamla träd är inget för fegisar. Vi har en räfsa som funkar med motor, tänk er en darrande kam – maken gillar den starkt. Han kommer åt ställen som jag inte kommer åt med min gamla hederliga stege, handske och räfsa. Jag kommer åt ställen som han inte kommer åt.

Han står stadigt på jorden och skakar….

Jag klättrar på min stege, hänger mig fast i grenar och drar bort oliverna med fingrarna, med hanskar förstås. Jag inbillar mig att träden gillar det, smeker bort tyngden av oliverna. Personligen tror jag att oljan blir extra god med min form av plockande. 

Olivoljans smak, syra, godhet etc beror naturligtvis på väder och vind, men även på hur snabbt man kallpressar. Vi åker och lämnar  våra oliver ofta, det gäller att känna rätt presseri som tar emot en.

Man måste gilla att klättra högt upp, det här är inget arbete för den som är höjdrädd – min stege är nästan 5 meter  hög – att fästa den mellan grenarna är inte alltid enkelt. Man får liksom jucka fast den mellan grenarna, inte alltid står den stadig på marken. 

Jag älskar plocka oliver och jag slutar aldrig att drömma att kunna bo här året runt. En dag….

  
Vi har skördat 4 träd som blev 270kg – eller en omgång kallpessad extra jungfruolja – man måste komma upp till en viss vikt för att få pressa. Det blir ungefär 40 liter olja, vi får se hur mkt det blir när det är färdigt.


    

   

Vi lägger ut nät och en fallskärm under träden som samlar upp oliverna, sen gäller det att inte trampa på oliverna och att rensa bort kvistarna

SalladsLandet

Vill ni ha en uppdatering av den ensamme och sjuka stackaren i Arizona?

Jag  har börjat med antibiotika nu och mår faktiskt bättre, såpass bra att jag har vågat mig ut till en restaurang, utan sällskap…

Näe, ingen hamburgare, jag  äter alltid sallader gärna Cobbsallad, for ever.

Supergoda och ganska dyra. 20 dollars för detta.


Nu däckar jag i salladskoma…

 

Förkylning from hell däckar mig totalt

Visst sjutton slog förkylningen till! Jefla otur jag har ändå!

I två dagar var jag på benen med ont i halsen och kraxig röst, sen däckade jag på hotellrummet med feber. Det är i dessa lägen som det är bra att resa tillsammans med någon. Någon hade t.ex kunnat åka till en restaurang för att hämta mat och dryck men det så klart –  visst är tur att man inte är hungrig när man mår pissdåligt…. Igår missade jag frukosten – så det var kört hela dagen men framåt eftermiddagen lyckades jag smila in mig på en grapefrukt som låg i receptionen. Inte mkt mat för en hel dag förvisso men om ni bara visste hur god den var! Jag bor på ett ”ekonomiskt hotel”, i detta läge ganska osmart,  så jag kan inte köpa något ifrån hotellet heller. I morse fick jag en kopp kaffe och en scones liknande bröd med peanutbutter, så nu ska jag inte klaga. Shit vad hungrig jag är ändå…just nu tycker jag liiite synd om mig själv.


Innan jag däckade så hann jag vara med på det viktigaste mötena piuhhhh. Swea är en internationell förening och mötena som hålls är strikta och allvarliga. Man jobbar verkligen på att marknadsföra Sverige utomlands och att bevaka  våra svenska traditioner.

Här i Scottsdale så hoppar man på,  eller så ringer man efter en golfbil istället för en taxi och betalningen är i dricks. Kul o ekologiskt men bara i själv centrum. Det skulle man ju kunna importera i europa tycker jag.


 Två NewYork Sweor som inte satt i möten utan de drog iväg och red istället. 
Sen kom ”the thunderstorm” varningarna. Det beepar till i telefonerna hos oss alla och sen drog stormen in…
  Men det märkte vi inte så mycket av efter som vi satt i officiella möten.
  
På kvällen åkte vi till en amerikansk ställe. Genuint! klicka här yihaaa

 

Nu är jag på plats

Inte sjutton hade jag tid att blogga innan jag åkte iväg….så nu får ni göra en hopp på tidslinjen istället. Jag har alltså kommit fram till Scottsdale, Arizona. Värmen slår emot mig,  38 grader med torr värme. Nice! Det känns hur konstigt som helst att se hur mycket vinterkläder som finns i affärerna här. Vem orkar sätta på sig tjock tröja i denna värme?  Jag försöker komma in i tidsskillnaden, 9 timmar skillnad mot Europa. Det är segt denna gång. Skit också, dessutom håller jag på att bli förkyld – när jag flyger så blir jag alltid dålig efteråt. Hoppas det går över snart.

Jag bor alltså på ett helt annat hotell än alla andra Sweor – mitt hotel är ok, lite ”USA sunkigt” men lugnt, utan bedbugs och det är för mig det viktigaste.  Behöver jag tillägga att mitt hotell kostar hälften mot deras?

Som sagt, Arizona – Cowboy&Indianernas stat… Jag är så enormt nyfiken!

Så jag börjar min resa med att komma in ”Indian-mood” och tar en taxi ifrån flygplatsen till hotellet med  en APACHE taxi – smile!


Väl inne på mitt rum så somnade, domnade jag bort i min  jetlagssömn. Jag vaknar hela tiden tittar på klockan lokaltid och hemtid.
Sen spenderade jag dagen med att promenera och när det närmades sig lunch så ”råkade” jag hamna på stadens shoppingmall. Airconition tack!  Piuhhhh! Synd att det inte är ekonomiskt fördelaktigt att handla här,  och synd att min ekonomi är som den är – jag nöjer mig helt enkelt med att titta och turista. Inte fel det heller.

Det sputas ånga vid vissa restauranger och hur gärna ville jag inte ställa mig nära för att få lite svalka?

Framåt eftermiddagen börjar jag lunkar jag hemåt  –  vi kan ju lugnt konstatera att promenera – det var jag ensam om! Klantigt nog somnade och försköt tidsomställningen… Jag skulle ha tvingat mig att vara vaken men värmen, huvudvärk tog ut sitt.