Jag har varit lite tyst en liten stund. Ofrivilligt naturligtivs eftersom jag antagligen måste vara en av Europas klantigaste klantar….jodå, jag har lyckats med att ha sönder, naturligtvis utan mening, två telefoner på en vecka! Inte nog med att det bara rörde sig om “en vecka, typ vilken som helst liksom” utan det rörde sig om just veckan innan vår semester i Peru! Just de veckorna när jag verkligen ville ha min telefon för att kunna fota och blogga men ibland verkar det som om någon annan bestämmer vad som ska ske. Som ett möte i Lima.
Till Peru fick jag alltså åka utan telefon, och leva livet utan uppkoppling, Semester till 100% och många dagar av offline. Ganska skönt även det faktiskt. (Näe, inte alls, tro mig inte, livet utan telefon är fruktansvärt men det behöver vi ju inte prata högt om – vi låtsas bara att det var jätte skönt utan). Okey?!
Ibland lyckades jag övertala maken att låna ut sin telefon till mig och kollade snabbt upp facebook, måste ju se om mina kids skriver något, och snabbt som en iller lyckades jag ladda upp några fjuttiga inlägg.
På ett av dessa inlägg när jag befann mig i Lima så kommenterar en nära väninna till mig och undrar om om vi träffat den svenske bagaren i Lima som hennes pappa kände. Bagaren utvandrade ifrån Sverige på 60-talet och hennes pappa som precis gått bort har alltid pratat om bagarvännen. Lima är en ganska stor stad med cirka 9 miljoner invånare, sannolikheten att vi skulle råka gå på denna äldre svenska bagaren antar jag är lika liten som att hitta en nål i en höstack.
Men en kväll när vi gick ut ifrån en liten kvarters krog i Miraflores och spankulerar hemåt så blir vi stoppade av en kille på gatan som hör att vi pratar svenska. “- Va? Pratar ni svenska? Jag är också svensk, säger han”.
Gissa nu vem det är?? Va? Gissa?
Just det var Bagarens son i Lima! HAN HITTADE OSS! Precis som om min väninna har skickat ut ett meddelande till någon som såg till att jag skulle kunna svara min väninna och berätta att jag hittat honom, eller hittade han oss?
Här står vi, på en gata i Lima. Min familj och Walter, bagarsonen. Världen är bra liten ibland va?